Så här läser du stämplarna

Årstabell Sverige
silver 1759 - nutid

Svenska ortsmärken
Extern länk (PDF-fil, med vänlig tillåtelse av Swedac)

Namnstämpelregistret
Extern länk

Svenska årsbokstäver
silver före 1759 från Göteborg, Halmstad, Kristenhamn och Varberg

Svenska årsbokstäver
silver före 1759 från Hälsingborg, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Lund, Ystad och Ängelholm

Finsk silverstämpling

Finsk årstabell
1810 – nutid

Norsk silverstämpling


Finsk silverstämpling


Även i Finland finns det en lång tradition av stämpling av ädelmetall. Identifikationen och dateringen av ädelmetallföremål underlättas av de kontrollstämplar silverföremålen försetts med. Den mest fullständiga stämplingen består av fem stämplar. Tillverkarens namnstämpel, halt- eller värdestämpel, kontroll- eller kronostämpel, stadsstämpel samt årsstämpling (bokstav och senare även siffra) . Av dessa stämplar är tillverkarens stämpel den allra äldsta (från 1485).

Stämplingen med årsbokstäver blev enhetlig genom en förordning vilken utställdes 1758, som stadgade att år 1759 stämplades årsbokstaven A och när alfabetets 24 bokstäver använts skulle man 1783 fortsätta med A2 osv. I Finland som då är en del av Sverige, stämplar man enligt svenska förordningar fram till 1809.

Efter fredsfördraget i Fredrikshamn 1809 då Sverige överlåter Finland till Ryssland, ändras stämplingen. I det nya Storfurstendömet Finland grundas 1810 ett kontrollkontor i Åbo. Tre kronor-stämpeln ändras då till storfurstendömet krona. Därefter kontrollstämplas silverföremål med denna stämpel, en krona, senare i hjärtformad sköld. De övriga stämplarna är efter gamla svenska förordningar. (Märk, att en krona i oval sköld är den finska importstämpeln efter 1925, jämför med Sveriges motsvarande ovala importstämpel)

Även årsstämplingen kommer att ändras. Stämplingen startar från början A=1810, B=1811, A2=1834, B2=1835. Detta innebär att den finska årsstämplingen är 51 är yngre än den gällande svenska stämplingen. Här finner du de finska årsstämplarna. Här kan du också läsa mer om de finska författningarna under tidens gång.

Förordningen från 1853 innebär att silvret stämplades i lod alternativt 13, 13L alternativt 78, 84 zolotnik. Från 1887 övergår man till haltstämpling i promille. För silver är dessa renhetsgrader 813, 875 samt 916. Minimihalten är 813/1000 tills år 2001, då den enlig EU faller till 800/1000.

2001 trädde en ny lagstiftning i kraft Den nya författningen medger något friare tyglar för stämpling ädelmetallprodukter än tidigare. Ansvarig för ädelmetallkontrollen är den statliga myndigheten TUKES. Jämförbar med Sveriges motsvarighet SWEDAC.

Kontrollstämpeln på en ädelmetallprodukt skall ses som en garant för att ett av TUKES godkänt och övervakat kontrollorgan har undersökt ädelmetallföremålet. Syftet med kontrollen är att säkerställa att produkterna överensstämmer med kraven, bland annat vad gäller halt och stämplar. För silvret är viktgränsen 10 g.

Bästa platsen för sökning av äldre finska silverstämplar är idag webbplatsen Leimat (leimat betyder stämplar på finska). Det är idag det mest kompletta register som finns beträffande finska silverstämplar. För ögonblicket sträcker sig registret till 1960 (utveckals och uppdateras kontinuerligt). Nyare stämplar kan sökas härifrån TUKES.

Exempel på finsk silverstämpling